![]() |
En till en variant 2011 |
Det finns några saker som jag direkt kan se ur ett pedagogiskt perspektiv som faktiskt skulle förbättrat min undervisning betydligt.
Kommunikation och relationer:
Min förtroendearbetstid som lärare la jag ofta under söndagsförmiddagarna där planering och uppföljning av elevernas arbeten gjordes. Idag hade jag väldigt gärna prövat nya vägar att få detta till en mer kvalitativ till för elevernas lärande. Mitt erbjudande till elevgruppen hade sett ut ungefär så här. "Under följande tider denna veckan finns jag tillgänglig via videokonferens där du kan få feedback på ditt pågående arbete och får möjlighet att ställa frågor för att komma vidare i ditt arbete. Du kan boka in ett femtonminuterpass i min kalender" Om alla elever hade tagit denna möjlighet? Nej det är inte säkert, med det är en mycket intressant ingång som jag skulle velat pröva. I en digital miljö där vi delar dokument och kan delta i samma arbete i realtid oavsett var vi befinner oss skapas förutsättningar för nya former av feedback. Genom att koppla till möjligheten att kommunicera på nya sätt kan vi skapa andra förutsättningar att bygga relationer till eleverna. Relationen till eleverna är en av pedagogikens grundfundament. Ju bättre relation du som lärare har till dina elever ju lättare är det att skapa motivation i elevernas lärande. Om du lyckas bygga en syn där eleverna vet att du alltid vill deras bästa har du kommit en bra bit på väg. Digitala verktyg ger dig en möjlighet att bygga din relation med eleverna på fler ytor än bara det fysiska personliga mötet.
Utvärdering:
En tydlig skillnad som skulle uppstå nu om jag hade möjligheten att jobba en till en som lärare är att jag hade utvärderat min undervisning i mycket större omfattning än vad som skedde under min aktiva lärartid. Den enkelhet som nu finns när det gäller att utvärdera elevers kunskaper och uppfattningar bidrar till att det är möjligt att genomföra denna typ av aktivitet i klassrummet oftare än tidigare. Att som lärare att tätare följa elevernas kunskapsutveckling gör att jag som lärare får ett mycket bättre utgångsläge för min fortsatta undervisning. Jag får ett underlag som båda kan användas ur den enskilde elevens perspektiv där tätare feedback kan ges, men inte minst viktigt får jag en bild av elevgruppens som påverkar planeringen av min kommande undervisning. Den täthet och hastighet som denna typ av utvärdering kan göras med med hjälp av digitala verktyg skulle innebära en klar kvalitetshöjning av den undervisning som jag skulle bedriva idag.
Elevers delaktiga i varandras lärande:
Under mina år som lärare har jag sett vilken kraft som finns i att använda elever som lärresurser i varandras lärande. Bland annat har jag erfarenhet att jobba med blogg i några klasser där elever när de skriver sina texter även får möjligheten att kommentera andra elevtexter. Förutom denna feedback till varandra skapar det ett synligt lärande för elverna och varje enskild elev får en portfolio där framsteg kan följas. Genom att använda digitala verktyg fullt ut har man idag som lärare en uppsjö av digitala ytor där samverkan mellan elever kan ske. Det som är väsentligt är hur jag som lärare skapar ett klimat som gör att eleverna kan utnyttja den potential som finns. Idag skulle jag som lärare medvetet arbete med relationer för att elever skulle kunna ge varandra konstruktiv feedback.
Kreativitet:
Kreativitet tillhör den gruppen av ord som kan vara svåra att definiera. Här tillåter jag mig själv att definiera det som nya sätt att lösa problem och metoder för lärande. Att gestalta lösningar och beskrivningar på olika sätt för eleverna är något som jag eftersträvat som lärare i övertygelsen att en varierad undervisning är en viktigt komponent. Första gången jag prövade att föra in filmskapande i SO-undervisning var det en ganska komplex apparat att få allt på plats och samtidigt inte låta allt handla om tekniken och förlora innehållet i det område vi arbetade med. Det var lätt att tekniken tog överhand för att det var inte tillräckligt lättanvänt. Om jag idag skulle gjort samma sak vore det enklare att sätta fokus på det som faktiskt ska läras eftersom den teknik som tillgängliggörs genom olika digitala verktyg är så pass mycket enklare. Jag skulle kunna låta elever hitta sina vägar att presentera lösning genom film, podcast, bloggar, hemsidor o s v.
Inkludering
Under min lärartid har jag naturligtvis arbetat med elever som behöver någon form av anpassning i undervisningen. En viktigt del i en sådan anpassning var att eleverna kunde få tillgång till olika former av digitala kompensatoriska hjälpmedel. Att få denna tillgång var ofta en ganska komplicerad process inom skolan, det tog tid och inte alla som var i behov fick denna tillgång. Att jobba i en till en miljö underlättar detta något oerhört. Helt plötsligt, utan en massa utredningar, har alla elever tillgång till digitala verktyg som gör det möjligt att hitta olika vägar till lärande och redovisning av kunskaper. Digitala verktyg innebär bland annat att jag som elev får text uppläst, jag kan få hjälp i mitt skrivande jag kan redovisa genom olika inspelningar o s v.
De punkterna som finns ovan kan kompletteras med flera till, listan kan göras lång, eftersom läraryrket är komplext. Sammanfattningsvis handlar digitaliseringen ur ett lärarperspektiv om att se på vilket sätt den undervisning jag skapar kan förstärkas med tillgången till digitala verktyg. Jag kan känna att jag under de tjugo år jag jobbat som lärare hade en undervisning av god kvalitét. Samtidigt finns det en tydlig undran hur denna undervisning skulle kunna varit ännu bättre i en till en miljö.
Det finns en nyfikenhet hos mig som gör att jag väldigt gärna skulle vilja vara lärare där eleverna har full tillgång till digitala verktyg. Om jag kommer att ta steget att pröva? Vet inte. Vad jag vet är att det är otroligt spännande att stötta andra lärare i deras en till en undervisning.