afkVarberg 2014

Svensk skola befinner sig idag i kris, eller finns det en annan historia att berätta också? Efter två dagar

på afkVarberg finns det faktiskt en annan historia än den som beskrivs i media. Det som framför allt har slagit mig under dessa dagar är att det finns ett enorm engagemang på olika håll och nivåer. Skolsmedjans skapande av afkVarberg är ett praktiskt utslag för detta engagemang. Aktiva inom skolan som går samman med syftet att skapa en mötesplats för alla som vill utveckla svenska skola i positiv riktning, med övertygelsen att vi bäst gör detta tillsammans.

Det program som satts samman dessa dagar var väldigt väl avvägt. Bra relevanta föreläsare, tid för diskussioner och reflektioner med övriga deltagare och ett intressant grepp med Pecha Kucha.

Ylva Källman
Bland annat framhöll hon att det som är specifikt för lärare är den passion som finns för yrket. Hon ser detta som kärnan att bygga utveckling kring. Vidare pratade hon om att bygga en lärande organisation mycket handlar om vår vilja att lära av varandra. Inom en lärande organisation blir det också viktigt att sprida goda exempel. Ylva hävdar att vi är duktiga på att sprida och rapportera avvikelser i olika organisation, men att vi behöver bli bättre på att rapportera "tillvikelser", alltså sådant som fungerar bra.

Per Kornhall
Per är bland annat författare till böckerna Barnexperimentet och Alla i mål. I den förstnämnda går han igenom senaste decenniernas skolreformer i Sverige. Hans slutsats i korthet är att vi hade ett relativt väl fungerade skolsystem i Sverige och sedan bestämdes att allt skulle ändras. Alla dessa reformer genomfördes utan konsekvensanalyser och än värre utan att det kopplades någon vettig utvärdering till dem. Vi ser idag en skola där det går allt sämre för allt fler elever.  Mot bakgrunden att en lyckad skolgång är det bästa vaccinet mot misslyckande vi kan ge våra ungdomar blir det allt viktigare att se till att alla elever lyckas i skolan. Enligt Per måste skolutveckling kroka arm med lärare och drivas utifrån det som motiverar lärare. Bäst sker detta genom kollegialt lärande. På min läslista hamnade nu Alla i mål.

Måns Adler
Grundaren av streamingtjänsten Bambuser framhöll sin viktiga drivkraft att demokratisera teknologin. Måns pekade på ett antal viktiga händelser i vår omvärld där Bambuser hade spelat en avgörande roll för människor att kunna förmedla det som händer, bland i motstånd mot regimer. Det är här som Måns framhåller den förenkling ny teknologin som ett "vapen", när det som tidigare övervakat blir övervakade. När Måns talar till skolan direkt ber han oss att inte förenkla för eleverna, det är frustrationen som talar om när jag lär mig saker.

De afktalks som jag deltog i under dessa två dagar hade vissa röda trådar som dök upp: Värdet av det kollegiala lärandet. Det var givande att höra hur kollegialt lärande organiseras i olika verksamheter allt från förskola till gymnasium. Ledningens betydelse framhölls i flera sammanhang som betydelsefull för skolutveckling, men även det ansvar som vilar på varje enskild lärare.

Av de Pecha Kucha som framfördes under afkVarberg tog jag mycket intryck av Christian Jerhovs teori om myrkolonioptimering. Liksom myrorna lämnar efter sig doftspår för andra myror att följa när de hittat mat lämnar vi "doftspår" efter oss i den digitala världen när vi hittat något bra. Vi likar, +ar, retweetar, delar o s v och på så sätt skapar vi digitala spår att följa. Vi bygger helt enkelt en delakultur där alla kan bidra. Det pågår en tyst revolution som inte uppmärksammas i medier.

Ett inte oviktigt inslag var den elevmedverkan som fanns. Visst har vi fantastiska elever som både kan underhålla genom trolleri och delta i pedagogiska samtal. Som på den något ledande frågan från Viktoria om vilka lärare de haft under de senaste fyra åren kan svara "Världens bästa". Det är viktigt att hålla i minnet att även detta är en beskrivning av svensk skola.

Det är med stor inspiration som jag lämnar Varberg och det är härligt att se allt det engagemang som finns för att göra den svenska skolan än bättre. Det finns idag flera positiva signaler att det på flera håll pratas pedagogik och lärande (tyvärr inte så mycket på nationell politisk nivå) i syfta att våra elever ska få en bra skola. Det pratas om kollegialt lärande, en förändring från att lärarjobbet varit ett ensamjobb til att vara ett gemensamt ansvar. En förändring som jag tror är mycket positiv på flera sätt. Lärarjobbet idag är så komplex att det är svårt att klara allt på egen hand. Det handlar även om att bygga upp ett självförtroende bland alla som jobbar i svenska skola, det är lätt att tappa det om det bara är negativa bilder som får genomslag. Det behövs fler personer för att bygga ett sådant självförtroende, det är inget ensamjobb. I ett sådant sammanhang kan delakultur även bidra till att skapa positiva bilder av vad som händer i skolan.

Stort tack till "smederna" för ett väl genomfört afkVarberg, hoppas på återseende.

Digitalisering och skollednings roll

Genom att tillsammans med Emil Jansson driva Plugget 2.0 bygger vi tillsammans en plattform för egen kompetensutveckling. Samtal med intressanta personer skapar underlag för reflektioner. Slumpmässigt och med ojämna intervaller kommer mina reflektioner att presenteras på denna blogg.

Att skolledningen har en avgörande roll för all form av skolutveckling hör vi i alla sammanhang. Detta gäller självfallet även digitaliseringen av skolan. Den digitala utvecklingen av undervisningen får vi betrakta som ett ganska nytt område för rektorer att leda och därmed finns inte samma erfarenheter att falla tillbaka på som finns när det gäller det mer generella pedagogiska ledarskapet. De flesta rektorer har själva en bakgrund som pedagoger, men inte alls säkert att de har erfarenheten från att arbeta med digitala verktyg i undervisningen.

I avsnitt sju av Plugget 2.0 samtalar jag och Emil Jansson med Maria Abrahamsson och Edward Jensinger om skollednings roll vid skolans digitalisering, ett mycket intressant och lärorikt samtal.

Maria Abrahamsson och Edward Jensinger

Samtalet tar sin utgångspunkt i varför digitaliseringen är viktig för skolan. Detta är för båda en självklarhet eftersom det ligger i skolans uppdrag att skapa en undervisning som skapar digitalt kompetenta elever och att eleverna upplever undervisningen som relevant.



Samtalet fick mig att reflektera kring fyra olika områden som Maria och Edward belyste på olika sätt: Förståelse, föredöme, förväntan och organisation.

Att förstå
När det gäller skolledarens behov av förståelse för att kunna leda skolans digitalisering är det en förståelse som i stora delar rektorer behöver skaffa sig på egen hand. Det är inte en kompetens som rektorer per automatik har med sig i sitt uppdrag idag. Att skaffa denna kompetens ser Edward som ganska enkel, han gjorde det bland annat genom "att hänga med de egna lärarna".
Aktiviteter som kan stärka förståelsen: Att besöka andra verksamheter och ta del av deras erfarenheter och spegla sig i dessa. Även att inleda ett kollegialt lärande bland skolledningar kan ses som en viktig aktivitet.

Att vara ett föredöme
Hur viktigt är det att rektor fungerar som ett föredöme när det gäller att använda IKT i sin verksamhet ? Jag möter lite olika uppfattningar i denna fråga. En del anser det väldigt viktigt och en del tycker att rektor har viktigare saker att lägga energi på. Både Maria och Edward var väldigt tydliga med vikten av rektor som föredöme. Alla skolledare har inte samma ingångar i detta som Maria (tidigare IT-pedagog) och Edward (brinnande intresse för IKT) utan det kan behövas en struktur som stödjer utvecklingen av IKT på skolan.
Jag tänker att här finns det möjligheter att skapa workshops där de digitala verktygens möjligheter undersöks ur ett ledarperspektiv. Vi flippar vissa delar av mötesstrukturen lika väl som en lärare kan flippa sin undervisning. Syfte är att frigöra tid för att kunna få en ökad kvalitet i det fysiska mötet. Hur kan man som ledare använda digital teknik för att ge feedback till sin personal? Hur kan vi göra för att på ett mer effektivt sätt utvärdera verksamheten? Vilka önskvärda processer (exempelvis kollegialt lärande) kan man som ledare understödja genom användande av digital teknik?

Förväntningar och krav
Förväntningar och krav är två begrepp som ofta förekommer inom skolans värld. En viktig framgångsfaktor i undervisningen är höga förväntningar på eleverna. Så bör det då också vara ur ett skolledarperspektiv att höga förväntningar på lärare leder till goda resultat. Samtidigt tror jag att vi inte ska vara rädda för att i ett sådant sammanhang även använda begreppet krav. Som skolledare är det viktigt att vara tydlig med vilka krav man ställer på sin personal när det exempelvis gäller användande av digital teknik i undervisningen. Att kunna formulera dessa krav faller tillbaka till punkten ovan om förståelse, för att kunna ställa rätt krav måste skolledare ha en god förståelse om skolans digitalisering.

Samtalet handlade även om kraven från förvaltningsnivå att driva den digitala utvecklingen, eller rättare sagt avsaknaden av de kraven. Även här krävs det en förståelse för att kunna vara tydlig i kraven. Annars blir det nog lätt så att satsningar ses som tekniska projekt där det bara handlar om nyckeltal så som hur många datorer som finns i skolan.

Organisation
I samtalet framkom åsikten att lärare idag lägger för mycket tid på att skapa lärresurser och då behövs en organisation som kan möta detta genom att ta vara på allt det som lärare gör och dela det med andra. Delakulturer både på lokal och nationell nivå skulle kunna spara mycket arbete för lärare och samtidigt kunna höja kvalitet på undervisning.
Digital teknik öppnar även upp för ett nytt sätt att se på tid och rum i undervisningen. Flipped classroom är ett sådant exempel som frigör tid för lärare, mer om detta i reflektionen kring avsnitt 8 i Plugget 2.0.
Hur kan vi vidare använda möjligheten att förstärka olika delar av undervisningen genom användandet av digitala verktyg? Exempelvis skulle jag som lärare kunna ge elever feedback genom Skype, HangOut och utgå från ett delat dokument. Var vi befinner oss och när vi gör detta spelar mindre roll. Jag tror att möjligheter här finns till ett mer effektivt arbete med en ökad kvalitet. Detta kräver en annan syn på vad som är arbetstid och inte och det kommer att ställa krav när det gäller traditionell tjänstefördelning.

Sammantaget tänker jag att detta är fyra viktiga områden för en skolledare att fokusera på när det gäller den pågående digitaliseringen av skolan. Att skapa sig en grundläggande förståelse för vad det innebär, att själv kunna verka som ett föredöme när det gäller användande av digitala möjligheter, att ställa tydliga krav på personal när det gäller undervisning i digitala miljöer, samt att hela tiden kunna se över organisation för att på bästa sätt kunna få en utväxling av digitala möjligheter.