![]() |
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping |
Det fattades då beslut om att något radikalt måste göras. I samarbete med högskolan i Jönköping drogs projektet Modellskolan igång. Ett viktigt fundament som infördes var att man skulle bygga en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och att målet var full måluppfyllelse för alla elever. Lärare skulle bli producenter av egen didaktisk kunskap. Elevernas lärande satts i fokus och lärare blev forskare i sin egen verksamhet. Det innebar att förutom heltidsarbete som lärare så bedrev lärare studier på högskolan motsvarande halvfart. En annan viktig komponent i denna omfattande kompetensutvecklingsinsats var att alla skulle vara med. Som lärare hade man möjligheten att säga nej men då jobbade man inte kvar på skolan. En ingång som säkert krävt mer än ett facklig möte.
När Modellskolans resultat efter fem år redovisas i form av seminarier, föreläsningar och paneldiskussioner är det mycket goda resultat. Nådde man full måluppfyllelse för alla elever? Nej men meritvärdena har ökat markant. Elever uttrycker en ökad trivsel och trygghet. När Skolinspektionen gjorde sin analys av Ribbaskolan september 2013 fanns ingen anmärkning. Så slutsatsen man drog kring projektet var att det varit väldigt lyckat, men även tufft att driva.
Det som jag tar med mig från konferensen:
- Vikten av den så kallade styrkedjan. Att det finns ett sammanhållet fokus i hela kedjan; politik - förvaltning - skolledning - lärare - elever. Det är ett antal tuffa beslut som politiker i detta sammanhang har fattat och det gäller att få dem väl förankrade. Förmodligen har det funnits ett antal tillfällen där skolledning har blivit ifrågasatt och då gäller det att tydligt hålla fast.
- Ett gemensamt fokus på skolan. I skolan idag är min erfarenhet att vi av olika skäl har svårt att ha ett gemensamt fokus när det gäller skolutveckling. Vi springer på många olika bollar samtidigt och vi spelar inta alltid i samma lag. Det är många frågor som pockar på uppmärksamhet och i samband med exempelvis låga resultat i PISA tillkommer fler. Exempelvis olika "lyft" (matematiklyft, läslyft) som ska genomföras för att elevernas resultat ska bli bättre. Allt detta är behjärtansvärt, men det finns en risk att vi inte jobbar med ett gemensamt fokus utan kör med olika bollar i olika lag. Lärare från Ribbaskolan vittnade om hur viktigt det varit för deras utveckling att ha en gemensam utgångspunkt för hela skolan. Att med kollegialt lärande som medel ha sin undervisning som grund och analysera den för att helt enkelt bli bättre som lärare.
- Stolta lärare. Det var mycket tydlig för mig när jag lyssnade på några av de lärare som redovisade sina resultat hur stolta de var. De hade professionaliserat sin lärarroll och Modellskolan hade gett dem verktyg för att analysera sin undervisning. Bland annat har de använt sig av skuggning med protokoll i ett kollegialt lärande och haft gemensam forskningslitteratur som underlag för diskussioner i forskningsteam. Även filmning har använts som verktyg för att analysera undervisningen. Lärare beskriv hur de under projektet fått en vidgad syn kring vilken betydelse undervisningen har för elevernas lärande. De har i linje med det gjort en förskjutning mot elevers lärande.
I den avslutande diskussionen kring framgångsfaktorer lyftes fyra viktiga delar upp.
Att ha ett gemensamt mål för alla.
Att våga hålla i även när det blåser.
Att ha ett väl utvecklad systematiskt kvalitetsarbete.
Att lärare vet hur elever gör när de lär sig.
Alla skolor i Sverige kan inte arbete utifrån samma förutsättningar som Modellskolan jobbat med, men jag ser att det finns många tankar att lyfta med sig i all form av skolutveckling som i dag bedrivs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar