Med fokus på skolledares betydelse för skolans digitalisering gav jag mig iväg mot London och BETT i regi av Lin Education. När jag nu tittar i backspegeln kan jag se ett antal mycket givande dagar på rektors- och ledningsspåret. Upplägget hade en tydlig röd tråd som handlar om förmågan att kunna berätta våra berättelser. Berättelser om den verksamhet som vi befinner oss i, men även berättelsen om den skola som vi ser framför oss, att kunna skapa en vision av hur skolan kan se ut framöver. Katrice Hornsley, Darja Isaksson och Sven Törnkvist bidrog till att på olika sätt foga sina berättelse till en helhet.
Vi som deltagare sattes i grupper för att skapa ett koncept för hur lärande kan fungera i en skola där digitaliseringen tagit flera steg framåt. En liten idé om hur det här arbetet gestaltade sig kan du få genom att titta på grupp tolvs kreativa enminutersfilm på Instagram-konto rellinbett här. Inte lika kreativt, men med samma tankegods kom grupp 30 fram med denna film:
Jag anser att varje skolledning i Sverige idag behöver dessa processer för att kunna se en vision av en framtida skola och hur den kan komma att se ut. Detta syftande till att vi kan skapa en skola som är relevant för både elever och lärare. Det finns en fara i att utbildningen blir ett nytt Kodak, att vi inte ser vad som är på gång och därmed slutar att vara relevanta för våra kunder (läs elever). En annan mycket tydlig insikt som jag tar med mig är att detta arbete inte är möjligt att fullt ut genomföras på enskilda skolor eller av enskilda huvudmän, det kommer att krävas samverkan på flera nivåer. Att skapa en nätverkande skola där varje elevs förutsättningar tas till vara på bästa sätt, som är en gemensam tråd i filmerna ovan, är inget som varje skola själv kan uppfylla.
Vi befinner oss i en brytpunkt på många olika sätt, vi är inne i det som av vissa kallas den fjärde industriella revolutionen. Teknikens utveckling skapar helt andra förutsättningar för våra liv och våra beteendemönster. Att blicka bakåt 20 år och se hur vårt beteende kring hur vi tillägnar oss information, tar del at kultur och nöje och lär oss nytt med mera ger perspektiv. I denna brytpunkt står skolan inför en rejäl utmaning att transformera sig så att den blir relevant både för elever och lärare.
Jag tar i det här sammanhanget med mig två citat från dagarna på BETT: "Framtiden är redan här, den är bara ojämnt distribuerad" och "Tänk digitalt först". Inte för att jag inte hör dessa tidigare utan att de får en sådan tydlig relevans i förhållande till hur vi ska kunna föra digitaliseringen framåt. Att framtiden redan är här betyder att vi har den teknik som skulle kunna digitalisera och kvalitetshöja flera av våra processer i skolan. Att alltid tänka digitalt först innebär inte att allt i skolan ska göras digitalt, men det är ett tankesätt som skulle kunna synliggöra vad som skulle kunna digitaliseras i utbildningen med elevernas lärande i fokus. Det handlar om att kunna se dessa processer på tre nivåer, digitalisering av processer för att organisera utbildningen, digitaliseringen av undervisningen och lärprocesser, digitaliseringen av elevens egen miljö. Om vi blir duktigare på att alltid tänka digitalt först kommer vi att få syn på delar som vara de första stegen mot en vision som bygger på att ta tillvara varje elevs förutsättningar.
Många kloka ord blev även sagda på det avslutande Lin Talks och i det här sammanhanget tycker jag att Karl Alfredssons avslutningsord kan vara lämpliga som utgångspunkt i en handlingsplan,
"Om du har en idé se till att bara göra den"
1 kommentar:
Det var många bra tankar du fick med dig från London. Du skriver: “vi kan skapa en skola som är relevant för både elever och lärare” och jag kan bara hålla med. Tror att vi ibland glömmer bort att tänka på båda grupperna samtidigt.
Digitalisering är en del av skolutveckling och kräver samverkan på flera nivåer för att det ska fungera. Detta är väldigt viktigt och jag personligen hoppas att Nationella strategier för skolans digitalisering kommer att hjälpa till med detta.
Skicka en kommentar