Vad tar jag med mig från BETT 2015?

Tillbaka i Sverige efter intensiva dagar i England så är det dags att med lite distans försöka sig på en sammanställning av erfarenheterna från BETT 2015 och fundera över vad jag tar med mig från detta arrangemang.

BETT 2015 i Lin Educations regi fick ett riktigt bra anslag när det inleddes med fem korta föreläsningar under, LinTalks, som sätter agendan för de kommande dagarna. Föreläsarna var i det här fallet väldigt olika i sina ingångar med det hade många gemensamma drag som handlade om lärande under nya förutsättningar. Jag känner att detta ska skulle kunna vara ett bra sätt att jobba vid olika former av kompetensutveckling. Att först ha en inledning som ger en gemensam plattform att stå på för att sedan kunna välja olika vägar att fördjupa sig.

Ilma i sitt LinTalk Foto: Jonas Nilsson

Lin hade satt en övergripande rubrik för årets arrangemang och det var "The Network Experience"

och det lyftas fram på ett mycket handfast sätt. Oftast säger vi att en viktig del när det gäller deltagande i konferenser som BETT är det nätverkande som sker med andra. Att som nu skedde skapa vissa aktiviteter, till och med testet med en speciell dejting-app, ger en kraftig puff för nätverkandet. Jag är övertygad om att många möten blev av just p g a det tydliga budskapet om att här är vi för att nätverka med varandra.

Den stora positiva överraskningen för min del stod de två spårvalen för. Under torsdagen och fredagen var det valbara spår och mina val för på "Att leda utan att chefa" och "På osäker mark". Inget av de här spårvalen innehåll skolbesök initialt när jag valde, och det är här den stora positiva överraskningen kommer, både innehåll besök på skolor. Det var verkligen bra att så var fallet för det blev en enormt bra upplägg där innehållet i spåren fick en kontext genom skolbesöken som gjordes.

Elevguider på Bohunt School

"Att leda utan att chefa": Innan besöket fick vi ett antal frågeställningar som vi skulle fokusera på under besöket på Bohunt School. Bohunt har under en femårsperiod gått från mediokra resultat till en skola med toppresultat. Det som slår mig är hur man på skolan har arbetet för att kunna gå ett helhetstänk utifrån elevernas lärande och att detta genomsyrar hela skolan. En viktig komponent har varit att jobba med höga förväntningar på eleverna och de visar verkligen detta när vi samtalar med elever och det är t ex elever som håller i "undervisningen" för oss besöker och det är elever som guidar oss runt. Det är elever som är mycket stolta över sin skola.

Bohunt koncept för framgång

En kommentar som bitar sig fast under detta besök är rektorns "Om man vill ha annorlunda resultat måste man göra något annorlunda". För mig betyder det att vi måste göra ganska stora förändringar i våra "mindset" kring hur undervisning ska se ut.






Efter skolbesöket fick vi under ledning av Ewan McIntosh i grupper utmaningen utifrån vad vi sett

Innovationstänkande 

och egna erfarenheter skapa tanka kring skolutveckling. Det "war room" som byggdes upp var en konkret modell för mig hur man kan ta fram idéer kring skolutveckling och blir väldigt konkret kring detta. Målet var att vi alla skulle har en konkret idé och att vi sedan skulle inhämta feedback kring idéen för att förbättra den. Själv bar jag med mig en tanke om ett pedagogiskt lotteri som jag återkommer till när det sjösätts. Sammantaget visade detta hur viktigt det är att vi är medvetna om vilka modeller vi använder för att bedriva skolutveckling. Vilken modell passar just för vår verksamhet? En fråga som jag kan ta med mig i det fortsatta arbetet tillsammans med skolledningen på "min" skola.

"På osäker mark": Efter en inledning av Stefan Fornestedt och Johan Risborn om tankar kring hur vi ger alla elever samma förutsättningar för lärande i skolan, var det dags för mitt andra skolbesök under BETT 2015. Om besöket på Bohunt School sätta igång min hjärna så fick Frank Wise School mitt hjärta att klappa lite extra. Frank Wise School är en specialskola som visar ett enormt engagemang för sina elever och om detta skull jag kunna skriva hur mycket som helst. Dock tänker jag i denna text speciellt framhålla deras fantastiska arbete när det gäller att med digital teknik som hjälp skapa lärmiljöer för sina elever. Det finns speciella rum för skapande av film och musik som gör tekniken tillgänglig på elevernas villkor. Andra ytor på skolan har byggts upp för att eleverna ska kunna vara kreativt skapande med digitala verktyg. Det rum som var riktigt speciellt att uppleva var deras dramarum.

Vi är med på månlandningen

Ett rum som hade tre projektor i taket som styrdes från samma dator och gav möjligheten att projicera på tre av rummets väggar samtidigt. En lärmiljö som eleverna rent fysiskt kunde kliva in i och interagera i. De kunde gå direkt in i sagan som berättades, de kunde jämföra sin egen längd med olika djurs, de kunde kliva in i regnskogen, se sig själva i rörelse. "Ja endast fantasin sätter stopp för vad som kan göras", som någon lärare uttryckte det.
För mig aktualiserar detta frågan kring hur våra lärmiljöer ser ut och hur de borde se ut i spåren av skolans digitalisering. Många skolor har fått en "grundläggande" digitalisering på plats. Trådlösa nätverk finns, elever och lärare har kontinuerlig tillgång till digitala verktyg, vi har börjat prata om att pedagog ska styra teknik. Jag tror att ett slags nästa steg är att fokusera kring våra lärmiljöer och detta i ett brett perspektiv alltifrån hur möblering ska vara till hur relationer ser ut i ett lärandesammanhang.

Avslutningsvis känner jag att det är en mycket god idé att i samband med att det finns ett antal deltagare från samma organisation med vid denna typ av konferenser skapa gemensamma digitala ytor. Att våra deltagare har bloggat på iktpedagogerna.se och delat med sig av sina erfarenheter har gett mig en både bredare och djupare bild av BETT 2015. Ett koncept som jag tänker ta med mig till kommande konferenser.

Förberedelse BETT 2015

På väg BETT 2015

Just nu är vi inne i slutskedet av förberedelserna inför BETT 2015 bland den grupp av 25 personer som kommer att åka från Kalmarsunds gymnasieförbund. Då handlar det inte bara att ha koll på pass, biljetter och galakläder.
Att verkligen få ut något av denna typ av kompetensutveckling kräver att det görs vissa insatser innan, under och efter. Vi har haft ett uppstartsmöte för dem som kommer att delta från förbundets sida och i samband med det delades det ut uppgifter till deltagarna:

1. Under vistelsen i London: Skriv ett blogginlägg på max 200 ord och ta minst ett foto kopplat till din text. Text och bild kan vara kopplat till valfri dag och aktivitet under resan. Maila din text och foto, som är redo att publiceras, till någon av IKT-pedagogerna som kommer sammanställa inläggen och bilderna för att därefter publicera dem på www.iktpedagogerna.se under vistelsen i London.
   
2. Efter eller i samband med resan: Tala in eller filma en reflektion (gärna tillsammans med någon annan) kring resan och dess aktiviteter, som du/ni även delar med de övriga deltagarna i Google Drive.
   T.ex: Vad har varit bra? Har du lärt dig något nytt? Har du knutit några nya kontakter? Vad har resan gett dig? Vad kommer du att ta med dig in i din yrkesroll?
   
3. Efter resan: Du ska tillsammans med skolledning bestämma hur och när ni ska redovisa erfarenheter från den kompetensutveckling du varit med om.

Från tidigare erfarenheter vet vi att det blir ökad kvalitet när det finns en tydlig uppgift av reflekterande karaktär som delas med andra. Det ger en möjlighet att sprida lärande inom organsationen.

För personlig del ser jag fram emot BETT 2015 och de möjligheter som finns att utvecklas i yrkesrollen. De spår som LIN Education i år erbjuder är riktigt intressanta. Jag har valt utifrån det som jag just nu känner är mest utvecklande där vi befinner oss i vår process kring digitalisering i skolan. 

Första valtet handlar om det informella ledarskapet, en viktigt del i rollen som IKT-pedagog. Hur kan man skapa strategier för ledarskap utan att ha ett formellt ledarskap inbyggt i tjänst?

Det andra valtet handlar om inkluderande arbetssätt med digitala verktyg som förstärkande. Detta är ett område som vi under en tid arbetat med i förbundet.

Ett bra upplägg inom spåren är även att göra vissa förberedelser innan, det kan handla om att skapa digitala kontaktytan med andra deltagare innan, det kan vara att man har vissa områden som man ska analysera inom den egna verksamheten för att ta med sig in i olika workshops. Detta tror jag är ett upplägg som kunde användes mer vid kompetensutveckling.

Till detta handlar ett arrangemang som BETT 2015 om nätverkande som i år även fått speciellt fokus i LIN Educations program.

Ser nu fram emot spännande och lärorika dagar i England.

Flipped classroom

Tillsammans med Emil Jansson hade jag ett samtal med Karin Brånebäck och Daniel Barker om flipped classroom och det gav mig en fördjupad förståelse för tänket kring att förändra sin undervisning där tekniken blir en drivkraft.

Vi började samtalet kring vad det egentligen är för tankar som ligger bakom konceptet flipped classroom.
I botten finns det en föreställning om att den viktiga tiden i klassrummet kan användas på ett annat sätt än vad man gjort tidigare. Mindre av föreläsande och mer av att jobba med eleverna för att de ska nå en ökad förståelse. Att som lärare ändra sin metodik i klassrummet möjliggörs till stora delar genom nya tekniska förutsättningar. Flipped classroom är för en del svaret på frågan hur vi i skolan kan dra nytta av digitaliseringen. När det gäller tidsaspekten kostar det initialt tid, men det gör det på vilket sätt man än vill förändra sin undervisning. Detta är en tröskel som man måste ta sig över och det är en tid som man måste ta sig.

Daniel Barker och Karin Brånebäck

Vi samtalade även kring frågan: Vad är flipped classroom? Det kan vara ett sätt att använda tekniken för att eleverna ska få en chans att förbereda ett bra möte i klassrummet och att jag som lärare vet var eleverna befinner sig. Att koppla frågor till flipparna ger läraren denna förståelse. Enkäter blir mycket enklare när det finns tillgång till digital teknik.
Behövs det en definition? Viktigast är inte att slå fast en specifik definition. Däremot kan det var bra med en modell för att kunna använda den digitala tekniken. Olika lärare formar sitt "flippande" på olika sätt. Daniel gör en jämförelse med att göra musik, men tar bra delar från andra och gör något eget.
Att metodiken fått ett stort genomslag kan delvis förklaras genom att det fått en tydlig koppling till film. Att filmen är central inom

Det finns några punkter kring flipped classroom som speciellt fångat mitt intresse.

• Förändrad undervisning kopplad till IKT
  Flipped classroom är ett didaktiskt och metodiskt tänkande som utnyttjar den styrkan som ligger i användandet av digitala verktyg. Saker som visserligen har varit möjliga att göra tidigare blir med digital teknik tillgängligt och lättanvänt. Flipped classroom är förmodligen starten på ett nytt sätt att se på undervisning. Hur det kommer att se ut framöver kan vi bara spekulera i. 
• Publikt arbetssätt och självreflektion
  När lärare bestämmer sig för att göra sitt arbete publikt så innebär det per automatik att man börjar reflektera över sin egen undervisning. Varför gör jag just på det här sättet? Steget att jobba publikt kan vara olika stort för lärare att ta. En positiv effekt av att lärare jobbar publikt blir att vi får en mer transparent skola. Vidare öppnar det publika arbetssättet upp för en större kollegial samverkan. 
• Relationer
  Det är många lärare som använder sig av flipped classroom som vittnar om att relationen mellan lärare och elev stärks. Metodiken gör det möjligt att möta eleverna på ett helt annat sätt än när man lägger mycket tid på traditionellt föreläsande. Läraren får en bättre möjlighet att skapa en förståelse för var eleverna befinner sig i sin lärandeprocess.

Vi avslutar med att bolla tanken kring hur flipped classroom skulle kunna sprida sig till andra delar av samhället.

Vill du höra samtalet i sin helhet på Plugget 2.0 så kan du göra det här.

afkVarberg 2014

Svensk skola befinner sig idag i kris, eller finns det en annan historia att berätta också? Efter två dagar

på afkVarberg finns det faktiskt en annan historia än den som beskrivs i media. Det som framför allt har slagit mig under dessa dagar är att det finns ett enorm engagemang på olika håll och nivåer. Skolsmedjans skapande av afkVarberg är ett praktiskt utslag för detta engagemang. Aktiva inom skolan som går samman med syftet att skapa en mötesplats för alla som vill utveckla svenska skola i positiv riktning, med övertygelsen att vi bäst gör detta tillsammans.

Det program som satts samman dessa dagar var väldigt väl avvägt. Bra relevanta föreläsare, tid för diskussioner och reflektioner med övriga deltagare och ett intressant grepp med Pecha Kucha.

Ylva Källman
Bland annat framhöll hon att det som är specifikt för lärare är den passion som finns för yrket. Hon ser detta som kärnan att bygga utveckling kring. Vidare pratade hon om att bygga en lärande organisation mycket handlar om vår vilja att lära av varandra. Inom en lärande organisation blir det också viktigt att sprida goda exempel. Ylva hävdar att vi är duktiga på att sprida och rapportera avvikelser i olika organisation, men att vi behöver bli bättre på att rapportera "tillvikelser", alltså sådant som fungerar bra.

Per Kornhall
Per är bland annat författare till böckerna Barnexperimentet och Alla i mål. I den förstnämnda går han igenom senaste decenniernas skolreformer i Sverige. Hans slutsats i korthet är att vi hade ett relativt väl fungerade skolsystem i Sverige och sedan bestämdes att allt skulle ändras. Alla dessa reformer genomfördes utan konsekvensanalyser och än värre utan att det kopplades någon vettig utvärdering till dem. Vi ser idag en skola där det går allt sämre för allt fler elever.  Mot bakgrunden att en lyckad skolgång är det bästa vaccinet mot misslyckande vi kan ge våra ungdomar blir det allt viktigare att se till att alla elever lyckas i skolan. Enligt Per måste skolutveckling kroka arm med lärare och drivas utifrån det som motiverar lärare. Bäst sker detta genom kollegialt lärande. På min läslista hamnade nu Alla i mål.

Måns Adler
Grundaren av streamingtjänsten Bambuser framhöll sin viktiga drivkraft att demokratisera teknologin. Måns pekade på ett antal viktiga händelser i vår omvärld där Bambuser hade spelat en avgörande roll för människor att kunna förmedla det som händer, bland i motstånd mot regimer. Det är här som Måns framhåller den förenkling ny teknologin som ett "vapen", när det som tidigare övervakat blir övervakade. När Måns talar till skolan direkt ber han oss att inte förenkla för eleverna, det är frustrationen som talar om när jag lär mig saker.

De afktalks som jag deltog i under dessa två dagar hade vissa röda trådar som dök upp: Värdet av det kollegiala lärandet. Det var givande att höra hur kollegialt lärande organiseras i olika verksamheter allt från förskola till gymnasium. Ledningens betydelse framhölls i flera sammanhang som betydelsefull för skolutveckling, men även det ansvar som vilar på varje enskild lärare.

Av de Pecha Kucha som framfördes under afkVarberg tog jag mycket intryck av Christian Jerhovs teori om myrkolonioptimering. Liksom myrorna lämnar efter sig doftspår för andra myror att följa när de hittat mat lämnar vi "doftspår" efter oss i den digitala världen när vi hittat något bra. Vi likar, +ar, retweetar, delar o s v och på så sätt skapar vi digitala spår att följa. Vi bygger helt enkelt en delakultur där alla kan bidra. Det pågår en tyst revolution som inte uppmärksammas i medier.

Ett inte oviktigt inslag var den elevmedverkan som fanns. Visst har vi fantastiska elever som både kan underhålla genom trolleri och delta i pedagogiska samtal. Som på den något ledande frågan från Viktoria om vilka lärare de haft under de senaste fyra åren kan svara "Världens bästa". Det är viktigt att hålla i minnet att även detta är en beskrivning av svensk skola.

Det är med stor inspiration som jag lämnar Varberg och det är härligt att se allt det engagemang som finns för att göra den svenska skolan än bättre. Det finns idag flera positiva signaler att det på flera håll pratas pedagogik och lärande (tyvärr inte så mycket på nationell politisk nivå) i syfta att våra elever ska få en bra skola. Det pratas om kollegialt lärande, en förändring från att lärarjobbet varit ett ensamjobb til att vara ett gemensamt ansvar. En förändring som jag tror är mycket positiv på flera sätt. Lärarjobbet idag är så komplex att det är svårt att klara allt på egen hand. Det handlar även om att bygga upp ett självförtroende bland alla som jobbar i svenska skola, det är lätt att tappa det om det bara är negativa bilder som får genomslag. Det behövs fler personer för att bygga ett sådant självförtroende, det är inget ensamjobb. I ett sådant sammanhang kan delakultur även bidra till att skapa positiva bilder av vad som händer i skolan.

Stort tack till "smederna" för ett väl genomfört afkVarberg, hoppas på återseende.

Digitalisering och skollednings roll

Genom att tillsammans med Emil Jansson driva Plugget 2.0 bygger vi tillsammans en plattform för egen kompetensutveckling. Samtal med intressanta personer skapar underlag för reflektioner. Slumpmässigt och med ojämna intervaller kommer mina reflektioner att presenteras på denna blogg.

Att skolledningen har en avgörande roll för all form av skolutveckling hör vi i alla sammanhang. Detta gäller självfallet även digitaliseringen av skolan. Den digitala utvecklingen av undervisningen får vi betrakta som ett ganska nytt område för rektorer att leda och därmed finns inte samma erfarenheter att falla tillbaka på som finns när det gäller det mer generella pedagogiska ledarskapet. De flesta rektorer har själva en bakgrund som pedagoger, men inte alls säkert att de har erfarenheten från att arbeta med digitala verktyg i undervisningen.

I avsnitt sju av Plugget 2.0 samtalar jag och Emil Jansson med Maria Abrahamsson och Edward Jensinger om skollednings roll vid skolans digitalisering, ett mycket intressant och lärorikt samtal.

Maria Abrahamsson och Edward Jensinger

Samtalet tar sin utgångspunkt i varför digitaliseringen är viktig för skolan. Detta är för båda en självklarhet eftersom det ligger i skolans uppdrag att skapa en undervisning som skapar digitalt kompetenta elever och att eleverna upplever undervisningen som relevant.



Samtalet fick mig att reflektera kring fyra olika områden som Maria och Edward belyste på olika sätt: Förståelse, föredöme, förväntan och organisation.

Att förstå
När det gäller skolledarens behov av förståelse för att kunna leda skolans digitalisering är det en förståelse som i stora delar rektorer behöver skaffa sig på egen hand. Det är inte en kompetens som rektorer per automatik har med sig i sitt uppdrag idag. Att skaffa denna kompetens ser Edward som ganska enkel, han gjorde det bland annat genom "att hänga med de egna lärarna".
Aktiviteter som kan stärka förståelsen: Att besöka andra verksamheter och ta del av deras erfarenheter och spegla sig i dessa. Även att inleda ett kollegialt lärande bland skolledningar kan ses som en viktig aktivitet.

Att vara ett föredöme
Hur viktigt är det att rektor fungerar som ett föredöme när det gäller att använda IKT i sin verksamhet ? Jag möter lite olika uppfattningar i denna fråga. En del anser det väldigt viktigt och en del tycker att rektor har viktigare saker att lägga energi på. Både Maria och Edward var väldigt tydliga med vikten av rektor som föredöme. Alla skolledare har inte samma ingångar i detta som Maria (tidigare IT-pedagog) och Edward (brinnande intresse för IKT) utan det kan behövas en struktur som stödjer utvecklingen av IKT på skolan.
Jag tänker att här finns det möjligheter att skapa workshops där de digitala verktygens möjligheter undersöks ur ett ledarperspektiv. Vi flippar vissa delar av mötesstrukturen lika väl som en lärare kan flippa sin undervisning. Syfte är att frigöra tid för att kunna få en ökad kvalitet i det fysiska mötet. Hur kan man som ledare använda digital teknik för att ge feedback till sin personal? Hur kan vi göra för att på ett mer effektivt sätt utvärdera verksamheten? Vilka önskvärda processer (exempelvis kollegialt lärande) kan man som ledare understödja genom användande av digital teknik?

Förväntningar och krav
Förväntningar och krav är två begrepp som ofta förekommer inom skolans värld. En viktig framgångsfaktor i undervisningen är höga förväntningar på eleverna. Så bör det då också vara ur ett skolledarperspektiv att höga förväntningar på lärare leder till goda resultat. Samtidigt tror jag att vi inte ska vara rädda för att i ett sådant sammanhang även använda begreppet krav. Som skolledare är det viktigt att vara tydlig med vilka krav man ställer på sin personal när det exempelvis gäller användande av digital teknik i undervisningen. Att kunna formulera dessa krav faller tillbaka till punkten ovan om förståelse, för att kunna ställa rätt krav måste skolledare ha en god förståelse om skolans digitalisering.

Samtalet handlade även om kraven från förvaltningsnivå att driva den digitala utvecklingen, eller rättare sagt avsaknaden av de kraven. Även här krävs det en förståelse för att kunna vara tydlig i kraven. Annars blir det nog lätt så att satsningar ses som tekniska projekt där det bara handlar om nyckeltal så som hur många datorer som finns i skolan.

Organisation
I samtalet framkom åsikten att lärare idag lägger för mycket tid på att skapa lärresurser och då behövs en organisation som kan möta detta genom att ta vara på allt det som lärare gör och dela det med andra. Delakulturer både på lokal och nationell nivå skulle kunna spara mycket arbete för lärare och samtidigt kunna höja kvalitet på undervisning.
Digital teknik öppnar även upp för ett nytt sätt att se på tid och rum i undervisningen. Flipped classroom är ett sådant exempel som frigör tid för lärare, mer om detta i reflektionen kring avsnitt 8 i Plugget 2.0.
Hur kan vi vidare använda möjligheten att förstärka olika delar av undervisningen genom användandet av digitala verktyg? Exempelvis skulle jag som lärare kunna ge elever feedback genom Skype, HangOut och utgå från ett delat dokument. Var vi befinner oss och när vi gör detta spelar mindre roll. Jag tror att möjligheter här finns till ett mer effektivt arbete med en ökad kvalitet. Detta kräver en annan syn på vad som är arbetstid och inte och det kommer att ställa krav när det gäller traditionell tjänstefördelning.

Sammantaget tänker jag att detta är fyra viktiga områden för en skolledare att fokusera på när det gäller den pågående digitaliseringen av skolan. Att skapa sig en grundläggande förståelse för vad det innebär, att själv kunna verka som ett föredöme när det gäller användande av digitala möjligheter, att ställa tydliga krav på personal när det gäller undervisning i digitala miljöer, samt att hela tiden kunna se över organisation för att på bästa sätt kunna få en utväxling av digitala möjligheter.

Min egen kompetensutveckling - Plugget 2.0

Att på egen hand och med eget initiativ driva sin egen kompetensutveckling ingår i flera yrken idag , så även i rollen som IKT-pedagog.
Genom den digitala tekniken och den sammankopplade värld vi idag lever i underlättas detta och det skapar en mångfald av olika sätt att öka sin egen kompetens.
Ibland kan denna kompetensutveckling ta sig former som man faktiskt inte kunnat förutse.

I lite olika sammanhang på sociala medier har jag stött på IKT-pedagogen Emil Jansson, det hela började med att Emil, spontan som han är, skickade ut en fråga om det fanns några IKT-pedagoger som var intresserade av att hänga på något som han kallade "IKT hela dagen". Den Hangout som blev resultatet av frågan ledda till en mer fördjupad samverkan mellan Emil och mig.

Nästa idé som Emil kastade ur sig var att vi skulle skapa en podcast.

Sagt och gjort vi körde igång projektet som kom att få namnet Plugget 2.0. En podcast där vi tillsammans driver vår egen kompetensutveckling. Vi samtalar om vilka som skulle kunna vara intressanta som gäster i våra program. Utgångspunkten är att de ska vara intressanta ur ett skolutvecklingsperspektiv, och vi är så klart intresserade av vilken roll IKT kan spela i dessa sammanhang.
Podcasterna kommer inte att vara personporträtt på dem som vi samtalar med utan det är framför allt de som de medverkande har som står i fokus.

I skrivande stund har vi fem inspelade avsnitt och jag känner redan att detta är ett enormt bra sätt att driva kompetensutveckling. Utan att nu avslöja några namn (håller lite på spänningen) har vi samtalat med personer som reflekterat mycket över skolutveckling, som forskat på IKT i skolan och väldigt framstående pedagoger som med hjälp av IKT utvecklat sin undervisning. Eftersom vi båda förespråkar en delakultur var inte valet svårt att göra podcasterna tillgängliga till alla som har ett intresse av att lyssna på dem.
Snart kommer det att vara möjligt att hör våra samtal HÄR avsnitt 0 finns redan där.
Plugget 2.0 finns även på Facebook

Bett-mässan BETT2014

Eftersom jag var på själva Bett-mässan förra året hade jag med mig en bild av vad detta är. Det är en

helt överväldigande utställning av alla möjliga tekniska prylar som på olika sätt kopplas till undervisning. Förra året gick jag runt och var mest rädd för att missa något, tänk om det finns något fantastiskt nytt som jag inte ser. I år kunde jag ta mig an mässan på ett mer avslappnat sätt. Jag gjorde en hård prioritering av vilka montrar jag ville besöka, exempelvis talsyntes för Chromebook.

Det jag missade förra året var föreläsningar som skedde under mässan. Nu valde jag att prioritera dem i stället, och det känns som ett riktigt val.

På BETT arena hölls ett antal intressanta föreläsningar som blev ett bra komplement till allt annat jag upplevt under denna vecka.

Matthew Hancock Minister of State for Skills and Enterprise

Matthew Hancock

Det var en härlig känsla att få höra en minister prata om lärande ur elevers och lärares perspektiv där tekniken och dess möjligheter är en självklar del. Detta är vi inte speciellt vana vid i Sverige från den minister som har huvudansvaret för utbildningen.

Efter minister Hancock klev "App-generationen" upp på scenen, fyra elever i åldern 9-10 år som berättade för alla fyrahundra åhörarna om hur de jobbar med iPads och appar i sin undervisning. "Ge oss appen så lär vi oss den på 20 sekunder, sedan kommer vi att hitta funktioner ni inte visste fanns". Kanske en något tillrättalagd presentation, men ack så härligt att se dessa ungdomars självförtroende. Den reflektion som dyker upp är hur vi nu på bästa sätt ska engagera eleverna i den digitaliserade skolutvecklingen. När börjar vi ta med elever till BETT och motsvarande arrangemang? Det skulle vara riktigt intressant att låta lärare, elever och rektorer uppleva samma saker och sedan reflektera och omsätta det i praktik.

App-generationen

Nästa happening på BETT arena var Aaron Sams och Jon Bergmann som delade med sig av sina

Aaron Sams

erfarenheter kring "Flipped classroom". Föresläsningen hölls i ett rasande tempo och de båda herrarna högg av varandra på löpande band för att få förmedla sitt budskap. På 45 minuter fick vi uppleva en 90-minuters föreläsning. Allra mest intressant var att Aaron och Jon nu jobbat så länge med det flippade klassrummet att de kunde delge omfattande erfarenheter och att de kopplade detta till olika teoretiska modeller. Intressant när de säger att de har vänt upp och ner på Blooms taxonomi. De grundläggande kunskaperna kan eleverna ta till sig hemma och den värdefulla lektionstiden kan i ökad utsträckning handla om att göra fördjupande analyser. En annan modell som de presenterar är samverka mellan innehåll - nyfikenhet - relationer. Framför allt lyfter de fram det senare. Genom att jobba med det flippade klassrummet har de kunnat få helt andra relationer till eleverna, både när det gäller deras kunskapsutveckling och på ett mer personligt plan.

Slutsatsen denna dag är att det gäller att vara väl förberedd när man ska besöka en mässa som är så omfattade som BETT och inte vara rädd för att hårt prioritera det man anser som mest intressant.