Bett-mässan BETT2014

Eftersom jag var på själva Bett-mässan förra året hade jag med mig en bild av vad detta är. Det är en

helt överväldigande utställning av alla möjliga tekniska prylar som på olika sätt kopplas till undervisning. Förra året gick jag runt och var mest rädd för att missa något, tänk om det finns något fantastiskt nytt som jag inte ser. I år kunde jag ta mig an mässan på ett mer avslappnat sätt. Jag gjorde en hård prioritering av vilka montrar jag ville besöka, exempelvis talsyntes för Chromebook.

Det jag missade förra året var föreläsningar som skedde under mässan. Nu valde jag att prioritera dem i stället, och det känns som ett riktigt val.

På BETT arena hölls ett antal intressanta föreläsningar som blev ett bra komplement till allt annat jag upplevt under denna vecka.

Matthew Hancock Minister of State for Skills and Enterprise

Matthew Hancock

Det var en härlig känsla att få höra en minister prata om lärande ur elevers och lärares perspektiv där tekniken och dess möjligheter är en självklar del. Detta är vi inte speciellt vana vid i Sverige från den minister som har huvudansvaret för utbildningen.

Efter minister Hancock klev "App-generationen" upp på scenen, fyra elever i åldern 9-10 år som berättade för alla fyrahundra åhörarna om hur de jobbar med iPads och appar i sin undervisning. "Ge oss appen så lär vi oss den på 20 sekunder, sedan kommer vi att hitta funktioner ni inte visste fanns". Kanske en något tillrättalagd presentation, men ack så härligt att se dessa ungdomars självförtroende. Den reflektion som dyker upp är hur vi nu på bästa sätt ska engagera eleverna i den digitaliserade skolutvecklingen. När börjar vi ta med elever till BETT och motsvarande arrangemang? Det skulle vara riktigt intressant att låta lärare, elever och rektorer uppleva samma saker och sedan reflektera och omsätta det i praktik.

App-generationen

Nästa happening på BETT arena var Aaron Sams och Jon Bergmann som delade med sig av sina

Aaron Sams

erfarenheter kring "Flipped classroom". Föresläsningen hölls i ett rasande tempo och de båda herrarna högg av varandra på löpande band för att få förmedla sitt budskap. På 45 minuter fick vi uppleva en 90-minuters föreläsning. Allra mest intressant var att Aaron och Jon nu jobbat så länge med det flippade klassrummet att de kunde delge omfattande erfarenheter och att de kopplade detta till olika teoretiska modeller. Intressant när de säger att de har vänt upp och ner på Blooms taxonomi. De grundläggande kunskaperna kan eleverna ta till sig hemma och den värdefulla lektionstiden kan i ökad utsträckning handla om att göra fördjupande analyser. En annan modell som de presenterar är samverka mellan innehåll - nyfikenhet - relationer. Framför allt lyfter de fram det senare. Genom att jobba med det flippade klassrummet har de kunnat få helt andra relationer till eleverna, både när det gäller deras kunskapsutveckling och på ett mer personligt plan.

Slutsatsen denna dag är att det gäller att vara väl förberedd när man ska besöka en mässa som är så omfattade som BETT och inte vara rädd för att hårt prioritera det man anser som mest intressant.

Digital litteracitet BETT2014

23 januari 2014

Det andra spåret som jag deltog i hade rubriken Digital litteracitet . Ett begrepp som jag finner lite svårt att definiera eftersom det kan vara ett smalt begrepp om förståelse eller ett betydligt bredare begrepp som innefattar digital kompetens fullt ut. Det är mer ur det senare perspektivet som denna dag ska ses.


Bonnie Stewart, lärarutbildare från Kanada, pratade mycket engagerat om vår ny förhållande till

Bonnie Stewart

information när det finns sådana mängder tillgängligt endast ett klick bort. Hon jämförde dagens informationsflöde med att försöka dricka ur en brandpost, det är lätt att bli bortspolad.
Mot bakgrund av detta gäller det att skaffa sig strategier för hur vi interagerar och skapar kunskaper med hjälp av den digitala tekniken. Bonnie väckte mycket tankar och det som tydligast sitter kvar hos mig är hennes syn på användandet av sociala medier i undervisning. Hennes erfarenheter hämtas framför allt från användande av Twitter. Genom att bygga och använda sociala nätverk kommer rollen lärare och elev att påtagligt förändras. Vi lämnar synsättet att läraren är den allvetande till en mer hierarkilös lärsituation där vi lär tillsammans lärare och elev. Detta kommer att kräva en stor medvetenhet hur jag bygger sociala nätverk och hur jag förhåller mig kritisk till olika typer av information.


MIK365
Att annat begrepp som det jobbades med under dag var MIK (medie- och informationskunnighet)

Hexagonalt tänkande

Det hela tog sin början långt innan det var dags att resa till London. Per Falk och Johan Unosson skickade ut ett material till alla oss som valt spåret där vi skulle bilda grupper i valfri digital plattform. En utmaning som gav olika resultat i olika grupper. För min del var det väldigt positivt eftersom det var mycket givande att "live" få träffa de personer som jag tidigare diskuterat med i en Google+-grupp.
Under denna del av dagen prövade vi även hexagonalt tänkande:
Att ordna begreppen kring MIK med inbördes ordning där vi kan se vilka begrepp som är mer centrala och vilka som är mer i periferien.


Sara Mörtsell hade en del under denna dag där fokus var badges, med exempel från det Digitala Skollyftet. Mycket intressanta diskussioner uppstod hur badges skulle kunna användes i undervisningssammanhang. Vi hade även möjligheten att själva lämna ett bidrag för att kunna få en "badge". Jag ser nu med spänning fram emot att det ska trilla ner en sådan i mailen.

Åtråvärd badge

Ledarspåret BETT 2014

Observatoriet i Greenvic22 januari 2014

22 januari 2014
Under ledarspåret utmanas vi i våra tankar kring förändring och organisation inom skolans värld.
Mycket symboliskt utspelar sig denna dag i Greenwich vid nollmeridianen, det gäller att nollställa våra förgivettaganden och se på hur skola kan organiseras. Exempelvis skulle vi behöva lägga ner vår syn på tid i ett syrabad och se om vi kan hitta andra lösningar på det än de vi ser idag, mer om det nedan.



Maria Wetterstrand
Hon tar sin utgångspunkt i sin tid som språkrör för Miljöpartiet. Ett parti som var i behov av stor

Maria Wetterstrand

förändring när hon tillsammans med Peter Eriksson blev språkrör.

Maria framhåller några viktiga punkter vad som då var viktigt för dem för att genomföra förändringar?

• Timing - bra om det är kris = större mandat
• Bild av vad man ska göra och hamna.
• Mp ett dugligt regeringsparti.
• Ändra bilden av ett bakåtsträvarparti.
• Kraft som kan bidra till förändring och ingen proteströrelse.
• Vilja att genomföra förändring.
• Ledarskap och delaktighet
• Fördel att det var två ledare som drog åt samma håll 
• Stöttande omgivning hjälper

Maria ser att det idag finns ett ekonomiskt hot mot välfärdsstaten. Förväntningarna ökar samtidigt som ekonomin sätter begränsar. Farligt om vi nöjer oss, att vi anser att vi är färdiga, samhällsbygget måste hela tiden fortsätt och hitta nya former. Vi blir fast i våra egna system, det gäller att bryta upp det så att människor kan ta egna initiativ.

Vidare ser hon att vi ofta skyller på någon annan, det kan vara tiden, skolministern, sossarna, invandrarna o s v. Viktigt att se vad det är som vi kan ta ansvar för. Här drar hon en parallell med Ior och Tiger, Ior som den trötte gnälliga och Tiger som den pigge nyfikne som antar alla utmaningar.
Vem vill du vara?

Genom digital teknik sitter begränsningarna mer i våra huvuden - exempel timplanen.

Vilka tre saker skulle skolan behöva förändra, enligt Maria Wetterstrand

• Självförtroende - skolan har idag alldeles för lågt självförtroende.
• Pedagogiskt nytänk
• Ledarskap - alla nivår måste vara överens om att förändring är möjlig.

Karl Alfredsson och Björn Lekselius

Storbergets kommun

Genom en form av rollspel utmanas vi i tankarna kring hur man kan genomföra en organisation inom utbildningssektorn. Här får vi tänka till hur en organisation utan hierarkier skulle kunna fungera. Hur skulle det vara att jobba utan chef?

En tänkt arbetsgång kan vara att du kommer på en idé, du pratar med dem du behöver samarbeta med, du arbetar med idén och sedan levererar du.
Hur kan man någonsin veta hur det går i en sådan organisation? Svaret på den frågan kan vara att det sker en kontinuerlig kollegial feedback.

Mina reflektioner under dagen är att det kan vara aningen svårt att direkt som skolan gå till ytterligheten: Kom med en idé, jobba när du vill och behöver med dem du anser kunna bidra. Däremot har vi idag en struktur inom utbildning som behöver ifrågasättas på en mängd olika sätt. Här berör jag bara ett exempel och det är det som vanligen uppkommer i diskussioner med lärare, tid. Hur ser vår tidsanvändning ut inom skolan? Är det så att vårt sätt att organisera tiden för lärare och elever bygger på ett industriellt tänkande som passerats i samband med införande av digital teknik? Ja är nog svaret på det. Jag tycker att vi måste börja se på ett annat sätt att organisera den tid som står till vårt förfogande, här kommer digitala verktyg kunna spela en roll för att effektivisera så att vi gör rätt saker och kan fokusera på det som är viktigt, högkvalitativ undervisning.

Queens House

BETT 2014

Det är flera av deltagarna från Kalmarsunds Gymnasieförbund som frågat mig om det är bättre eller sämre än förra årets Bett-resa. För mig är det ganska enkelt att svara, helt klart har det varit bättre detta året och jag kan se en del anledningar till det.

Det är ett nytt upplägg av LIN Education som i större utsträckning har aktiverat deltagare och i vissa sammanhan även utmanat. Att inte bygga vidare på ett traditionellt koncept med föreläsningar och workshops har varit lyckosamt.

Vi som IKT-pedagoger har varit betydligt bättre förberedda inför årets resa. Förra året var vi ganska nya i våra roller och BETT innebar för vår del mer av att “bara” vara deltagande. Nu har vi kunnat förbereda och planera vad vi vill ha ut av BETT i år. Genom att alla har fått till uppgift att skiva både blogginlägg och reflektioner känner jag redan nu, även om alla inte vid skrivande stund gjort detta, att det är en enorm skillnad när vi på ett strukturerat sätt delar med oss av vad vi upplevt. Likadant är användandet av sociala medier, framför allt Twitter, ett sätt att ta del och skapa en mer övergripande bild av vad alla upplever och tänker kring. Jag ser även att vi kommer att få bättre spridning av det som vi varit med om till övriga kollegor inom förbundet.

En positiv del att komma ut och möta andra skolmänniskor och pratade med dem är att jag kan konstatera att det finns väldigt mycket som vi  inom Kalmarsunds Gymnasieförbund har gjort rätt i väldigt mycket. Allt ifrån teknisk grund, enighet om satsningen inom förbundets alla nivåer, till att  lärare har tagit sig an uppdraget att digitaliseringa skolan. För personlig del kan jag även se den satsning som gjorts på IKT-pedagoger som ganska unik i Sverige. Så sammantaget har vi väldigt mycket som vi kan vara stolta över i Kalmarsunds Gymnasieförbund. Detta är inte en oviktig del när vi ska ta oss an nya utmaningar för att fortsätta vårt utvecklingsarbete.
Samtidigt har vi mycket erfarenheter som vi behöver ta in från andra. Det är så mycket spännande som pågår på skolor runt om i Sverige. Exempelvis skulle jag vilja se lite närmare på hur LIN Educations “På riktigt” skulle kunna användas av våra lärare.

När Maria Wetterstrand får frågan vid en föreläsning om vad hon anser är det viktigaste för skolan idag svarar hon att skolan måste öka sitt självförtroende. Jag tror att det ligger oerhört mycket i detta. Det görs mycket bra saker i svensk skola idag, men det finns även ett problem med ett lågt självförtroende. En väg att stärka det kan vara att vi i ökad utsträckning jobbar tillsammans i kollegialt lärande där vi kan delge goda exempel och har möjligheten att utvecklas som lärare. I den förändring som pågår är det även viktigt att vi inte ser på det “gamla” som dåligt och misströstar utan ser det som att vi tidigare har gjort bra saker, nu gör vi det ännu bättre.


Vilka delar är då de som jag ser som viktigast att utveckla framöver?
Jag har fått en fastare övertygelse om att det finns en enorm potential i det kollegiala lärandet och vi nu ska fortsätta att utveckla former för kollegialt lärande där den digitala tekniken kan bidra som en språngbräda. I den digitala tekniken ligger även möjligheten att höja graden av formativt arbetssätt i undervisningen.

När jag tänker på det som jag fått med mig från olika spår finns det vissa saker som jag tar med mig härifrån. Inom ledarspåret som jag gick första dagen var en viktig sak att vi behöver utmana en massa förgivetagande som vi har när det gäller att organisera undervisning. För att bara nämna ett exempel vår syn på tid och arbete. Vi kanske inte kan ta det till det extrema “jobba när du behöver, när du vill och tillsammans med dem du vill/behöver”, men det ger åtminstone en infallsvinkel på att vi idag måste se över och anpassa organisation till en annan verklighet än den som bygger på ett tänkande från industrisamhället. Vi har genom digital teknik idag andra förutsättningar att skapa lärandesituationer.

Fortsättning följer ..