Flipped classroom

Tillsammans med Emil Jansson hade jag ett samtal med Karin Brånebäck och Daniel Barker om flipped classroom och det gav mig en fördjupad förståelse för tänket kring att förändra sin undervisning där tekniken blir en drivkraft.

Vi började samtalet kring vad det egentligen är för tankar som ligger bakom konceptet flipped classroom.
I botten finns det en föreställning om att den viktiga tiden i klassrummet kan användas på ett annat sätt än vad man gjort tidigare. Mindre av föreläsande och mer av att jobba med eleverna för att de ska nå en ökad förståelse. Att som lärare ändra sin metodik i klassrummet möjliggörs till stora delar genom nya tekniska förutsättningar. Flipped classroom är för en del svaret på frågan hur vi i skolan kan dra nytta av digitaliseringen. När det gäller tidsaspekten kostar det initialt tid, men det gör det på vilket sätt man än vill förändra sin undervisning. Detta är en tröskel som man måste ta sig över och det är en tid som man måste ta sig.

Daniel Barker och Karin Brånebäck

Vi samtalade även kring frågan: Vad är flipped classroom? Det kan vara ett sätt att använda tekniken för att eleverna ska få en chans att förbereda ett bra möte i klassrummet och att jag som lärare vet var eleverna befinner sig. Att koppla frågor till flipparna ger läraren denna förståelse. Enkäter blir mycket enklare när det finns tillgång till digital teknik.
Behövs det en definition? Viktigast är inte att slå fast en specifik definition. Däremot kan det var bra med en modell för att kunna använda den digitala tekniken. Olika lärare formar sitt "flippande" på olika sätt. Daniel gör en jämförelse med att göra musik, men tar bra delar från andra och gör något eget.
Att metodiken fått ett stort genomslag kan delvis förklaras genom att det fått en tydlig koppling till film. Att filmen är central inom

Det finns några punkter kring flipped classroom som speciellt fångat mitt intresse.

• Förändrad undervisning kopplad till IKT
  Flipped classroom är ett didaktiskt och metodiskt tänkande som utnyttjar den styrkan som ligger i användandet av digitala verktyg. Saker som visserligen har varit möjliga att göra tidigare blir med digital teknik tillgängligt och lättanvänt. Flipped classroom är förmodligen starten på ett nytt sätt att se på undervisning. Hur det kommer att se ut framöver kan vi bara spekulera i. 
• Publikt arbetssätt och självreflektion
  När lärare bestämmer sig för att göra sitt arbete publikt så innebär det per automatik att man börjar reflektera över sin egen undervisning. Varför gör jag just på det här sättet? Steget att jobba publikt kan vara olika stort för lärare att ta. En positiv effekt av att lärare jobbar publikt blir att vi får en mer transparent skola. Vidare öppnar det publika arbetssättet upp för en större kollegial samverkan. 
• Relationer
  Det är många lärare som använder sig av flipped classroom som vittnar om att relationen mellan lärare och elev stärks. Metodiken gör det möjligt att möta eleverna på ett helt annat sätt än när man lägger mycket tid på traditionellt föreläsande. Läraren får en bättre möjlighet att skapa en förståelse för var eleverna befinner sig i sin lärandeprocess.

Vi avslutar med att bolla tanken kring hur flipped classroom skulle kunna sprida sig till andra delar av samhället.

Vill du höra samtalet i sin helhet på Plugget 2.0 så kan du göra det här.

afkVarberg 2014

Svensk skola befinner sig idag i kris, eller finns det en annan historia att berätta också? Efter två dagar

på afkVarberg finns det faktiskt en annan historia än den som beskrivs i media. Det som framför allt har slagit mig under dessa dagar är att det finns ett enorm engagemang på olika håll och nivåer. Skolsmedjans skapande av afkVarberg är ett praktiskt utslag för detta engagemang. Aktiva inom skolan som går samman med syftet att skapa en mötesplats för alla som vill utveckla svenska skola i positiv riktning, med övertygelsen att vi bäst gör detta tillsammans.

Det program som satts samman dessa dagar var väldigt väl avvägt. Bra relevanta föreläsare, tid för diskussioner och reflektioner med övriga deltagare och ett intressant grepp med Pecha Kucha.

Ylva Källman
Bland annat framhöll hon att det som är specifikt för lärare är den passion som finns för yrket. Hon ser detta som kärnan att bygga utveckling kring. Vidare pratade hon om att bygga en lärande organisation mycket handlar om vår vilja att lära av varandra. Inom en lärande organisation blir det också viktigt att sprida goda exempel. Ylva hävdar att vi är duktiga på att sprida och rapportera avvikelser i olika organisation, men att vi behöver bli bättre på att rapportera "tillvikelser", alltså sådant som fungerar bra.

Per Kornhall
Per är bland annat författare till böckerna Barnexperimentet och Alla i mål. I den förstnämnda går han igenom senaste decenniernas skolreformer i Sverige. Hans slutsats i korthet är att vi hade ett relativt väl fungerade skolsystem i Sverige och sedan bestämdes att allt skulle ändras. Alla dessa reformer genomfördes utan konsekvensanalyser och än värre utan att det kopplades någon vettig utvärdering till dem. Vi ser idag en skola där det går allt sämre för allt fler elever.  Mot bakgrunden att en lyckad skolgång är det bästa vaccinet mot misslyckande vi kan ge våra ungdomar blir det allt viktigare att se till att alla elever lyckas i skolan. Enligt Per måste skolutveckling kroka arm med lärare och drivas utifrån det som motiverar lärare. Bäst sker detta genom kollegialt lärande. På min läslista hamnade nu Alla i mål.

Måns Adler
Grundaren av streamingtjänsten Bambuser framhöll sin viktiga drivkraft att demokratisera teknologin. Måns pekade på ett antal viktiga händelser i vår omvärld där Bambuser hade spelat en avgörande roll för människor att kunna förmedla det som händer, bland i motstånd mot regimer. Det är här som Måns framhåller den förenkling ny teknologin som ett "vapen", när det som tidigare övervakat blir övervakade. När Måns talar till skolan direkt ber han oss att inte förenkla för eleverna, det är frustrationen som talar om när jag lär mig saker.

De afktalks som jag deltog i under dessa två dagar hade vissa röda trådar som dök upp: Värdet av det kollegiala lärandet. Det var givande att höra hur kollegialt lärande organiseras i olika verksamheter allt från förskola till gymnasium. Ledningens betydelse framhölls i flera sammanhang som betydelsefull för skolutveckling, men även det ansvar som vilar på varje enskild lärare.

Av de Pecha Kucha som framfördes under afkVarberg tog jag mycket intryck av Christian Jerhovs teori om myrkolonioptimering. Liksom myrorna lämnar efter sig doftspår för andra myror att följa när de hittat mat lämnar vi "doftspår" efter oss i den digitala världen när vi hittat något bra. Vi likar, +ar, retweetar, delar o s v och på så sätt skapar vi digitala spår att följa. Vi bygger helt enkelt en delakultur där alla kan bidra. Det pågår en tyst revolution som inte uppmärksammas i medier.

Ett inte oviktigt inslag var den elevmedverkan som fanns. Visst har vi fantastiska elever som både kan underhålla genom trolleri och delta i pedagogiska samtal. Som på den något ledande frågan från Viktoria om vilka lärare de haft under de senaste fyra åren kan svara "Världens bästa". Det är viktigt att hålla i minnet att även detta är en beskrivning av svensk skola.

Det är med stor inspiration som jag lämnar Varberg och det är härligt att se allt det engagemang som finns för att göra den svenska skolan än bättre. Det finns idag flera positiva signaler att det på flera håll pratas pedagogik och lärande (tyvärr inte så mycket på nationell politisk nivå) i syfta att våra elever ska få en bra skola. Det pratas om kollegialt lärande, en förändring från att lärarjobbet varit ett ensamjobb til att vara ett gemensamt ansvar. En förändring som jag tror är mycket positiv på flera sätt. Lärarjobbet idag är så komplex att det är svårt att klara allt på egen hand. Det handlar även om att bygga upp ett självförtroende bland alla som jobbar i svenska skola, det är lätt att tappa det om det bara är negativa bilder som får genomslag. Det behövs fler personer för att bygga ett sådant självförtroende, det är inget ensamjobb. I ett sådant sammanhang kan delakultur även bidra till att skapa positiva bilder av vad som händer i skolan.

Stort tack till "smederna" för ett väl genomfört afkVarberg, hoppas på återseende.

Digitalisering och skollednings roll

Genom att tillsammans med Emil Jansson driva Plugget 2.0 bygger vi tillsammans en plattform för egen kompetensutveckling. Samtal med intressanta personer skapar underlag för reflektioner. Slumpmässigt och med ojämna intervaller kommer mina reflektioner att presenteras på denna blogg.

Att skolledningen har en avgörande roll för all form av skolutveckling hör vi i alla sammanhang. Detta gäller självfallet även digitaliseringen av skolan. Den digitala utvecklingen av undervisningen får vi betrakta som ett ganska nytt område för rektorer att leda och därmed finns inte samma erfarenheter att falla tillbaka på som finns när det gäller det mer generella pedagogiska ledarskapet. De flesta rektorer har själva en bakgrund som pedagoger, men inte alls säkert att de har erfarenheten från att arbeta med digitala verktyg i undervisningen.

I avsnitt sju av Plugget 2.0 samtalar jag och Emil Jansson med Maria Abrahamsson och Edward Jensinger om skollednings roll vid skolans digitalisering, ett mycket intressant och lärorikt samtal.

Maria Abrahamsson och Edward Jensinger

Samtalet tar sin utgångspunkt i varför digitaliseringen är viktig för skolan. Detta är för båda en självklarhet eftersom det ligger i skolans uppdrag att skapa en undervisning som skapar digitalt kompetenta elever och att eleverna upplever undervisningen som relevant.



Samtalet fick mig att reflektera kring fyra olika områden som Maria och Edward belyste på olika sätt: Förståelse, föredöme, förväntan och organisation.

Att förstå
När det gäller skolledarens behov av förståelse för att kunna leda skolans digitalisering är det en förståelse som i stora delar rektorer behöver skaffa sig på egen hand. Det är inte en kompetens som rektorer per automatik har med sig i sitt uppdrag idag. Att skaffa denna kompetens ser Edward som ganska enkel, han gjorde det bland annat genom "att hänga med de egna lärarna".
Aktiviteter som kan stärka förståelsen: Att besöka andra verksamheter och ta del av deras erfarenheter och spegla sig i dessa. Även att inleda ett kollegialt lärande bland skolledningar kan ses som en viktig aktivitet.

Att vara ett föredöme
Hur viktigt är det att rektor fungerar som ett föredöme när det gäller att använda IKT i sin verksamhet ? Jag möter lite olika uppfattningar i denna fråga. En del anser det väldigt viktigt och en del tycker att rektor har viktigare saker att lägga energi på. Både Maria och Edward var väldigt tydliga med vikten av rektor som föredöme. Alla skolledare har inte samma ingångar i detta som Maria (tidigare IT-pedagog) och Edward (brinnande intresse för IKT) utan det kan behövas en struktur som stödjer utvecklingen av IKT på skolan.
Jag tänker att här finns det möjligheter att skapa workshops där de digitala verktygens möjligheter undersöks ur ett ledarperspektiv. Vi flippar vissa delar av mötesstrukturen lika väl som en lärare kan flippa sin undervisning. Syfte är att frigöra tid för att kunna få en ökad kvalitet i det fysiska mötet. Hur kan man som ledare använda digital teknik för att ge feedback till sin personal? Hur kan vi göra för att på ett mer effektivt sätt utvärdera verksamheten? Vilka önskvärda processer (exempelvis kollegialt lärande) kan man som ledare understödja genom användande av digital teknik?

Förväntningar och krav
Förväntningar och krav är två begrepp som ofta förekommer inom skolans värld. En viktig framgångsfaktor i undervisningen är höga förväntningar på eleverna. Så bör det då också vara ur ett skolledarperspektiv att höga förväntningar på lärare leder till goda resultat. Samtidigt tror jag att vi inte ska vara rädda för att i ett sådant sammanhang även använda begreppet krav. Som skolledare är det viktigt att vara tydlig med vilka krav man ställer på sin personal när det exempelvis gäller användande av digital teknik i undervisningen. Att kunna formulera dessa krav faller tillbaka till punkten ovan om förståelse, för att kunna ställa rätt krav måste skolledare ha en god förståelse om skolans digitalisering.

Samtalet handlade även om kraven från förvaltningsnivå att driva den digitala utvecklingen, eller rättare sagt avsaknaden av de kraven. Även här krävs det en förståelse för att kunna vara tydlig i kraven. Annars blir det nog lätt så att satsningar ses som tekniska projekt där det bara handlar om nyckeltal så som hur många datorer som finns i skolan.

Organisation
I samtalet framkom åsikten att lärare idag lägger för mycket tid på att skapa lärresurser och då behövs en organisation som kan möta detta genom att ta vara på allt det som lärare gör och dela det med andra. Delakulturer både på lokal och nationell nivå skulle kunna spara mycket arbete för lärare och samtidigt kunna höja kvalitet på undervisning.
Digital teknik öppnar även upp för ett nytt sätt att se på tid och rum i undervisningen. Flipped classroom är ett sådant exempel som frigör tid för lärare, mer om detta i reflektionen kring avsnitt 8 i Plugget 2.0.
Hur kan vi vidare använda möjligheten att förstärka olika delar av undervisningen genom användandet av digitala verktyg? Exempelvis skulle jag som lärare kunna ge elever feedback genom Skype, HangOut och utgå från ett delat dokument. Var vi befinner oss och när vi gör detta spelar mindre roll. Jag tror att möjligheter här finns till ett mer effektivt arbete med en ökad kvalitet. Detta kräver en annan syn på vad som är arbetstid och inte och det kommer att ställa krav när det gäller traditionell tjänstefördelning.

Sammantaget tänker jag att detta är fyra viktiga områden för en skolledare att fokusera på när det gäller den pågående digitaliseringen av skolan. Att skapa sig en grundläggande förståelse för vad det innebär, att själv kunna verka som ett föredöme när det gäller användande av digitala möjligheter, att ställa tydliga krav på personal när det gäller undervisning i digitala miljöer, samt att hela tiden kunna se över organisation för att på bästa sätt kunna få en utväxling av digitala möjligheter.

Min egen kompetensutveckling - Plugget 2.0

Att på egen hand och med eget initiativ driva sin egen kompetensutveckling ingår i flera yrken idag , så även i rollen som IKT-pedagog.
Genom den digitala tekniken och den sammankopplade värld vi idag lever i underlättas detta och det skapar en mångfald av olika sätt att öka sin egen kompetens.
Ibland kan denna kompetensutveckling ta sig former som man faktiskt inte kunnat förutse.

I lite olika sammanhang på sociala medier har jag stött på IKT-pedagogen Emil Jansson, det hela började med att Emil, spontan som han är, skickade ut en fråga om det fanns några IKT-pedagoger som var intresserade av att hänga på något som han kallade "IKT hela dagen". Den Hangout som blev resultatet av frågan ledda till en mer fördjupad samverkan mellan Emil och mig.

Nästa idé som Emil kastade ur sig var att vi skulle skapa en podcast.

Sagt och gjort vi körde igång projektet som kom att få namnet Plugget 2.0. En podcast där vi tillsammans driver vår egen kompetensutveckling. Vi samtalar om vilka som skulle kunna vara intressanta som gäster i våra program. Utgångspunkten är att de ska vara intressanta ur ett skolutvecklingsperspektiv, och vi är så klart intresserade av vilken roll IKT kan spela i dessa sammanhang.
Podcasterna kommer inte att vara personporträtt på dem som vi samtalar med utan det är framför allt de som de medverkande har som står i fokus.

I skrivande stund har vi fem inspelade avsnitt och jag känner redan att detta är ett enormt bra sätt att driva kompetensutveckling. Utan att nu avslöja några namn (håller lite på spänningen) har vi samtalat med personer som reflekterat mycket över skolutveckling, som forskat på IKT i skolan och väldigt framstående pedagoger som med hjälp av IKT utvecklat sin undervisning. Eftersom vi båda förespråkar en delakultur var inte valet svårt att göra podcasterna tillgängliga till alla som har ett intresse av att lyssna på dem.
Snart kommer det att vara möjligt att hör våra samtal HÄR avsnitt 0 finns redan där.
Plugget 2.0 finns även på Facebook

Bett-mässan BETT2014

Eftersom jag var på själva Bett-mässan förra året hade jag med mig en bild av vad detta är. Det är en

helt överväldigande utställning av alla möjliga tekniska prylar som på olika sätt kopplas till undervisning. Förra året gick jag runt och var mest rädd för att missa något, tänk om det finns något fantastiskt nytt som jag inte ser. I år kunde jag ta mig an mässan på ett mer avslappnat sätt. Jag gjorde en hård prioritering av vilka montrar jag ville besöka, exempelvis talsyntes för Chromebook.

Det jag missade förra året var föreläsningar som skedde under mässan. Nu valde jag att prioritera dem i stället, och det känns som ett riktigt val.

På BETT arena hölls ett antal intressanta föreläsningar som blev ett bra komplement till allt annat jag upplevt under denna vecka.

Matthew Hancock Minister of State for Skills and Enterprise

Matthew Hancock

Det var en härlig känsla att få höra en minister prata om lärande ur elevers och lärares perspektiv där tekniken och dess möjligheter är en självklar del. Detta är vi inte speciellt vana vid i Sverige från den minister som har huvudansvaret för utbildningen.

Efter minister Hancock klev "App-generationen" upp på scenen, fyra elever i åldern 9-10 år som berättade för alla fyrahundra åhörarna om hur de jobbar med iPads och appar i sin undervisning. "Ge oss appen så lär vi oss den på 20 sekunder, sedan kommer vi att hitta funktioner ni inte visste fanns". Kanske en något tillrättalagd presentation, men ack så härligt att se dessa ungdomars självförtroende. Den reflektion som dyker upp är hur vi nu på bästa sätt ska engagera eleverna i den digitaliserade skolutvecklingen. När börjar vi ta med elever till BETT och motsvarande arrangemang? Det skulle vara riktigt intressant att låta lärare, elever och rektorer uppleva samma saker och sedan reflektera och omsätta det i praktik.

App-generationen

Nästa happening på BETT arena var Aaron Sams och Jon Bergmann som delade med sig av sina

Aaron Sams

erfarenheter kring "Flipped classroom". Föresläsningen hölls i ett rasande tempo och de båda herrarna högg av varandra på löpande band för att få förmedla sitt budskap. På 45 minuter fick vi uppleva en 90-minuters föreläsning. Allra mest intressant var att Aaron och Jon nu jobbat så länge med det flippade klassrummet att de kunde delge omfattande erfarenheter och att de kopplade detta till olika teoretiska modeller. Intressant när de säger att de har vänt upp och ner på Blooms taxonomi. De grundläggande kunskaperna kan eleverna ta till sig hemma och den värdefulla lektionstiden kan i ökad utsträckning handla om att göra fördjupande analyser. En annan modell som de presenterar är samverka mellan innehåll - nyfikenhet - relationer. Framför allt lyfter de fram det senare. Genom att jobba med det flippade klassrummet har de kunnat få helt andra relationer till eleverna, både när det gäller deras kunskapsutveckling och på ett mer personligt plan.

Slutsatsen denna dag är att det gäller att vara väl förberedd när man ska besöka en mässa som är så omfattade som BETT och inte vara rädd för att hårt prioritera det man anser som mest intressant.

Digital litteracitet BETT2014

23 januari 2014

Det andra spåret som jag deltog i hade rubriken Digital litteracitet . Ett begrepp som jag finner lite svårt att definiera eftersom det kan vara ett smalt begrepp om förståelse eller ett betydligt bredare begrepp som innefattar digital kompetens fullt ut. Det är mer ur det senare perspektivet som denna dag ska ses.


Bonnie Stewart, lärarutbildare från Kanada, pratade mycket engagerat om vår ny förhållande till

Bonnie Stewart

information när det finns sådana mängder tillgängligt endast ett klick bort. Hon jämförde dagens informationsflöde med att försöka dricka ur en brandpost, det är lätt att bli bortspolad.
Mot bakgrund av detta gäller det att skaffa sig strategier för hur vi interagerar och skapar kunskaper med hjälp av den digitala tekniken. Bonnie väckte mycket tankar och det som tydligast sitter kvar hos mig är hennes syn på användandet av sociala medier i undervisning. Hennes erfarenheter hämtas framför allt från användande av Twitter. Genom att bygga och använda sociala nätverk kommer rollen lärare och elev att påtagligt förändras. Vi lämnar synsättet att läraren är den allvetande till en mer hierarkilös lärsituation där vi lär tillsammans lärare och elev. Detta kommer att kräva en stor medvetenhet hur jag bygger sociala nätverk och hur jag förhåller mig kritisk till olika typer av information.


MIK365
Att annat begrepp som det jobbades med under dag var MIK (medie- och informationskunnighet)

Hexagonalt tänkande

Det hela tog sin början långt innan det var dags att resa till London. Per Falk och Johan Unosson skickade ut ett material till alla oss som valt spåret där vi skulle bilda grupper i valfri digital plattform. En utmaning som gav olika resultat i olika grupper. För min del var det väldigt positivt eftersom det var mycket givande att "live" få träffa de personer som jag tidigare diskuterat med i en Google+-grupp.
Under denna del av dagen prövade vi även hexagonalt tänkande:
Att ordna begreppen kring MIK med inbördes ordning där vi kan se vilka begrepp som är mer centrala och vilka som är mer i periferien.


Sara Mörtsell hade en del under denna dag där fokus var badges, med exempel från det Digitala Skollyftet. Mycket intressanta diskussioner uppstod hur badges skulle kunna användes i undervisningssammanhang. Vi hade även möjligheten att själva lämna ett bidrag för att kunna få en "badge". Jag ser nu med spänning fram emot att det ska trilla ner en sådan i mailen.

Åtråvärd badge

Ledarspåret BETT 2014

Observatoriet i Greenvic22 januari 2014

22 januari 2014
Under ledarspåret utmanas vi i våra tankar kring förändring och organisation inom skolans värld.
Mycket symboliskt utspelar sig denna dag i Greenwich vid nollmeridianen, det gäller att nollställa våra förgivettaganden och se på hur skola kan organiseras. Exempelvis skulle vi behöva lägga ner vår syn på tid i ett syrabad och se om vi kan hitta andra lösningar på det än de vi ser idag, mer om det nedan.



Maria Wetterstrand
Hon tar sin utgångspunkt i sin tid som språkrör för Miljöpartiet. Ett parti som var i behov av stor

Maria Wetterstrand

förändring när hon tillsammans med Peter Eriksson blev språkrör.

Maria framhåller några viktiga punkter vad som då var viktigt för dem för att genomföra förändringar?

• Timing - bra om det är kris = större mandat
• Bild av vad man ska göra och hamna.
• Mp ett dugligt regeringsparti.
• Ändra bilden av ett bakåtsträvarparti.
• Kraft som kan bidra till förändring och ingen proteströrelse.
• Vilja att genomföra förändring.
• Ledarskap och delaktighet
• Fördel att det var två ledare som drog åt samma håll 
• Stöttande omgivning hjälper

Maria ser att det idag finns ett ekonomiskt hot mot välfärdsstaten. Förväntningarna ökar samtidigt som ekonomin sätter begränsar. Farligt om vi nöjer oss, att vi anser att vi är färdiga, samhällsbygget måste hela tiden fortsätt och hitta nya former. Vi blir fast i våra egna system, det gäller att bryta upp det så att människor kan ta egna initiativ.

Vidare ser hon att vi ofta skyller på någon annan, det kan vara tiden, skolministern, sossarna, invandrarna o s v. Viktigt att se vad det är som vi kan ta ansvar för. Här drar hon en parallell med Ior och Tiger, Ior som den trötte gnälliga och Tiger som den pigge nyfikne som antar alla utmaningar.
Vem vill du vara?

Genom digital teknik sitter begränsningarna mer i våra huvuden - exempel timplanen.

Vilka tre saker skulle skolan behöva förändra, enligt Maria Wetterstrand

• Självförtroende - skolan har idag alldeles för lågt självförtroende.
• Pedagogiskt nytänk
• Ledarskap - alla nivår måste vara överens om att förändring är möjlig.

Karl Alfredsson och Björn Lekselius

Storbergets kommun

Genom en form av rollspel utmanas vi i tankarna kring hur man kan genomföra en organisation inom utbildningssektorn. Här får vi tänka till hur en organisation utan hierarkier skulle kunna fungera. Hur skulle det vara att jobba utan chef?

En tänkt arbetsgång kan vara att du kommer på en idé, du pratar med dem du behöver samarbeta med, du arbetar med idén och sedan levererar du.
Hur kan man någonsin veta hur det går i en sådan organisation? Svaret på den frågan kan vara att det sker en kontinuerlig kollegial feedback.

Mina reflektioner under dagen är att det kan vara aningen svårt att direkt som skolan gå till ytterligheten: Kom med en idé, jobba när du vill och behöver med dem du anser kunna bidra. Däremot har vi idag en struktur inom utbildning som behöver ifrågasättas på en mängd olika sätt. Här berör jag bara ett exempel och det är det som vanligen uppkommer i diskussioner med lärare, tid. Hur ser vår tidsanvändning ut inom skolan? Är det så att vårt sätt att organisera tiden för lärare och elever bygger på ett industriellt tänkande som passerats i samband med införande av digital teknik? Ja är nog svaret på det. Jag tycker att vi måste börja se på ett annat sätt att organisera den tid som står till vårt förfogande, här kommer digitala verktyg kunna spela en roll för att effektivisera så att vi gör rätt saker och kan fokusera på det som är viktigt, högkvalitativ undervisning.

Queens House

BETT 2014

Det är flera av deltagarna från Kalmarsunds Gymnasieförbund som frågat mig om det är bättre eller sämre än förra årets Bett-resa. För mig är det ganska enkelt att svara, helt klart har det varit bättre detta året och jag kan se en del anledningar till det.

Det är ett nytt upplägg av LIN Education som i större utsträckning har aktiverat deltagare och i vissa sammanhan även utmanat. Att inte bygga vidare på ett traditionellt koncept med föreläsningar och workshops har varit lyckosamt.

Vi som IKT-pedagoger har varit betydligt bättre förberedda inför årets resa. Förra året var vi ganska nya i våra roller och BETT innebar för vår del mer av att “bara” vara deltagande. Nu har vi kunnat förbereda och planera vad vi vill ha ut av BETT i år. Genom att alla har fått till uppgift att skiva både blogginlägg och reflektioner känner jag redan nu, även om alla inte vid skrivande stund gjort detta, att det är en enorm skillnad när vi på ett strukturerat sätt delar med oss av vad vi upplevt. Likadant är användandet av sociala medier, framför allt Twitter, ett sätt att ta del och skapa en mer övergripande bild av vad alla upplever och tänker kring. Jag ser även att vi kommer att få bättre spridning av det som vi varit med om till övriga kollegor inom förbundet.

En positiv del att komma ut och möta andra skolmänniskor och pratade med dem är att jag kan konstatera att det finns väldigt mycket som vi  inom Kalmarsunds Gymnasieförbund har gjort rätt i väldigt mycket. Allt ifrån teknisk grund, enighet om satsningen inom förbundets alla nivåer, till att  lärare har tagit sig an uppdraget att digitaliseringa skolan. För personlig del kan jag även se den satsning som gjorts på IKT-pedagoger som ganska unik i Sverige. Så sammantaget har vi väldigt mycket som vi kan vara stolta över i Kalmarsunds Gymnasieförbund. Detta är inte en oviktig del när vi ska ta oss an nya utmaningar för att fortsätta vårt utvecklingsarbete.
Samtidigt har vi mycket erfarenheter som vi behöver ta in från andra. Det är så mycket spännande som pågår på skolor runt om i Sverige. Exempelvis skulle jag vilja se lite närmare på hur LIN Educations “På riktigt” skulle kunna användas av våra lärare.

När Maria Wetterstrand får frågan vid en föreläsning om vad hon anser är det viktigaste för skolan idag svarar hon att skolan måste öka sitt självförtroende. Jag tror att det ligger oerhört mycket i detta. Det görs mycket bra saker i svensk skola idag, men det finns även ett problem med ett lågt självförtroende. En väg att stärka det kan vara att vi i ökad utsträckning jobbar tillsammans i kollegialt lärande där vi kan delge goda exempel och har möjligheten att utvecklas som lärare. I den förändring som pågår är det även viktigt att vi inte ser på det “gamla” som dåligt och misströstar utan ser det som att vi tidigare har gjort bra saker, nu gör vi det ännu bättre.


Vilka delar är då de som jag ser som viktigast att utveckla framöver?
Jag har fått en fastare övertygelse om att det finns en enorm potential i det kollegiala lärandet och vi nu ska fortsätta att utveckla former för kollegialt lärande där den digitala tekniken kan bidra som en språngbräda. I den digitala tekniken ligger även möjligheten att höja graden av formativt arbetssätt i undervisningen.

När jag tänker på det som jag fått med mig från olika spår finns det vissa saker som jag tar med mig härifrån. Inom ledarspåret som jag gick första dagen var en viktig sak att vi behöver utmana en massa förgivetagande som vi har när det gäller att organisera undervisning. För att bara nämna ett exempel vår syn på tid och arbete. Vi kanske inte kan ta det till det extrema “jobba när du behöver, när du vill och tillsammans med dem du vill/behöver”, men det ger åtminstone en infallsvinkel på att vi idag måste se över och anpassa organisation till en annan verklighet än den som bygger på ett tänkande från industrisamhället. Vi har genom digital teknik idag andra förutsättningar att skapa lärandesituationer.

Fortsättning följer ..